Montessoripedagogiken bygger på barns behov i olika skeden i livet och är den enda pedagogik som bygger på barns psykiska utveckling.
Montessoripedagogiken bygger på barns behov i olika skeden i livet och är den enda pedagogik som bygger på barns psykiska utveckling. Maria Montessori slår övertygande fast betydelsen av de första sex levnadsåren som de viktigaste åren i människans liv.
Det absorberande sinnet
Den förmåga som det lilla barnet har, med hjälp av sina sinnen och sin rörelseförmåga, att suga i sig allt i omgivningen, kallade Maria Montessori det absorberande sinnet. Hon jämförde det med en svamp som suger upp allt. Denna förmåga avtar vid cirka 6 års ålder.
Barnets mottagliga sinne är centralt i montessoripedagogiken och delas in i två faser:
Från födseln till tre års ålder lär sig barnet grundläggande färdigheter omedvetet. Målet för utvecklingen är en grundläggande självständighet, som att lära sig äta, gå, tala, tvätta händerna och gå på toaletten.
Från tre till sex års ålder ägnar sig barnet åt medveten inlärning. Under dessa tre år är barnets inlärningsförmåga som bäst.
Modern hjärnforskning stöder Maria Montessoris teori om barnets öppna och absorberande sinne.
De sensitiva perioderna
Till hjälp för det absorberande sinnet har barn perioder då de är extra känsliga eller sensitiva för vissa företeelser.
Maria Montessori upptäckte att barn är extra mottagliga för en viss färdighet under en övergående fas, de så kallade sensitiva perioderna. Under dessa perioder är barnet extra mottagligt för vissa typer av stimuli och kan lättare än annars utveckla olika förmågor.
Det finns, enligt montessoripedagogiken, ett antal sensitiva perioder upp till sex års ålder och då fokuserar pedagogiken på ordning, rörelse och språk. En sensitiv period är övergående och under perioden inriktas allt på att förvärva en viss färdighet.
Den förberedda miljön
Miljön är väl planerad på ett sätt som är anpassat till barnen och den ska svara mot deras olika utvecklingsstadier och bygga vidare på deras intressen, ta tillvara på det som är specifikt för varje barn.
Rummen är vackra, välstrukturerade och inbjuder till aktivitet. Det är betydelsefullt för att stimulera barnens inneboende drivkrafter. Den fysiska miljön väcker nyfikenhet, inspirerar och utmanar barnens fantasi, utforskande och upptäckande. Miljön inbjuder till och synliggör barns aktiva lärande. Alla möbler är i barnens storlek och alla saker finns på låga hyllor. Barnen kan också välja att ta fram en matta och sitta och leka på den. Alla saker har en given plats på hyllorna. Vi har många växter som barnen sköter om. Det finns också något djur, oftast är det fiskar i ett akvarium som barnen kan mata.
Varje dag förbereder pedagogerna omsorgsfullt förskolans innemiljö innan barnen kommer. Den förberedda miljön bidrar till att barnen kan leka självständigt. Barnen har frihet att göra och leka precis vad de vill, så länge det inte är destruktivt. Det är också en trygghet för barnet att veta var alla leksaker finns. Alla saker finns i barnets höjd så det är lätt att hämta det som de vill leka med. I en sådan förberedd miljö blir barnen spontant stimulerade och aktiva. De tar själva fram det som de valt och kan sedan sitta länge och koncentrera sig. Barnet ställer där efter tillbaka det som de lekt med på hyllan. Rummet tillåter både pedagogisk lek, spontan lek, rörelse och en lugn vrå. Det är viktigt att barnen kan få möjlighet att koncentrera sig en längre stund.
Det finns en liten läshörna med många bilder- och faktaböcker där barnen kan sitta i lugn och ro. Pedagogerna läser varje dag för barnen. Barn som får utvecklas i harmoni med sig själva och sin omvärld och får följa sina inre drivkrafter blir starka individer som fungerar väl i grupp. Att uppleva djup koncentration och frihet att upprepa sitt arbete har också betydelse för barnets utveckling.